Optisk fiber är lika viktigt som el och vatten – Fibernät till Rantasalmi tack vare byanätsprojektet

År 2015 fattade Rantasalmi kommun ett beslut som företag, kommuninvånare och fritidsinvånare tackar för i årtionden.

 

I princip är beslutsfattande lätt. Kommunala beslutsfattare behöver bara svara på en fråga: vill kommunen hållas med i utvecklingen med omvärlden även i framtiden?

År 2015 svarade Rantasalmis kommunfullmäktige jakande på denna fråga. Kommunfullmäktige beslöt om påbörjandet av ett byanätverksprojekt, där ett nio kilometer långt fibernät byggdes i centrala Rantasalmi. Lösningen har haft en betydande inverkan på hela kommunens framtid.

– Funktionerande telekommunikationsförbindelser är nuförtiden lika viktiga element som el och vatten. Det är en förutsättning i dagens värld att telekommunikationsförbindelserna är i ordning, säger Rantasalmis utvecklingschef Johanna Keränen.

Fiberoptik var ännu inte tillgängligt före mitten av 2010-talet för invånare och företag i Rantasalmi – fiberkablarna i området var inte tillräckliga för att täcka telekommunikationsbehovet i hela kommunen. Likt många andra finska kommuner ligger Rantasalmi långt från tillväxtcentrumen och har dessutom en liten befolkning. På sådana områden byggs inte fibernätet på marknadsmässiga grunder utan kommunens eget agerande är avgörande.

Rantasalmis kommun beslöt att ansöka om projektstöd från NTM-centralen för byggandet av nätverket. Ansökandet om stöd är lönsamt för alla parter, eftersom det sänker kostnaderna för anslutandet i ett fibernätverk.

Även om det fiberoptiska nätverket byggs som ett offentligt projekt finns det behov av intresserade privatpersoner och företag.

– Cirka 170 bostadsbolag och småfastigheter, dvs. cirka 650 lägenheter, ville omedelbart ansluta sig till fibernätet. Det är ett bra antal för en kommun av denna storlek. Antalet abonnenter har ökat sedan dess eftersom fibern nu finns färdigt på småhusgatorna, säger Keränen.

Den totala kostnaden för Rantasalmis byanätverk uppgick till 600 000 euro, varav kommunen stod för 126 000 euro och operatören BLC Telecom från Savonlinna, som valdes via konkurrensutsättning, stod för 180 000 euro. De återstående kostnaderna täcktes av ett understöd på ca 300 000 euro som beviljats ​​av programmet för utveckling av landsbygden för Fastlandsfinland.

Den lokala operatören BLC Telecom byggde Rantasalmis nätverk på nyckelfärdig basis och tog också hand om försäljningen av abonnemang till kunder. Keränen gläder sig över hur mycket bättre vardag och nya möjligheter fibernätverket har skapat åt företagen och invånarna i kommunens centrum. Det har även varit väsentligt att på ett bättre sätt betjäna fritidsinvånare, som är viktiga för kommunens framtid.

– Eftersom vi är en sommarbostadsort blir mobilnätet betydligt mer belastat på sommaren och det har orsakat avbrott i förbindelserna, beskriver Keränen.

Rantasalmi drar fortsättningsvis nytta av det beslut som fattades för flera år sedan – fibernätet i kommuncentrum, som möjliggjorts av byanätsprojektet, kommer att utvidgas till nya bostadsområden genom uppföljningsprojekt i samarbete med BLC Telecom.

Problem med nätet? Fem fakta om nätverksstörningar

Med en hackande och långsam nätverksanslutning strular tjänsterna och det enda man ser är cirkeln som visas då tjänsten försöker laddas upp. Men vad vet man egentligen om detta fenomen? I den här artikeln presenteras fakta om de nätverksstörningar finländare upplever*.

 

1. Nätverksstörningar är ett allmänt problem

 

Finländarna värdesätter en pålitlig nätverksanslutning. Men nästan en tredjedel av oss lider av en hackande eller långsam nätverksanslutning hemma.

 

2. Långsamheten påverkar kvaliteten på tjänsterna

 

En nätförbindelse som inte fungerar orsakar problem, särskilt för dem som tittar på streamingtjänster. De som använder mobilanslutningar drabbas dubbelt så ofta av allvarliga störningar i nätverksanslutningen än de som använder fiber. Nätverksstörningar inverkar på videosamtalens kvalitet och gör distansarbetet utmanande samt påverkar användningen av nätverkstjänster.

 

3. Det finns regionala skillnader i nätstörningar

 

De som bor på landsbygden rapporterar oftare om återkommande nätverksstörningar. På landsbygden upplever man kontinuerliga störningar i nätverksanslutningen dubbelt så ofta som finländare i genomsnitt.

 

 

4. Användare av fiber upplever minst störningar

 

Anslutningstypen är avgörande! De som använder mobilanslutningar drabbas dubbelt så ofta av allvarliga störningar i nätverksanslutningen än de som använder fiber. Endast en bråkdel av dem som använder fiber skulle idag avstå från sin fiberanslutning.

 

5. Optisk fiber ökar dragningskraften – ett tillförlitligt fungerande internet erbjuder frihet och möjligheter

 

Nätstörningar ställer till problem för företag, samfund och samhället. Ett tillförlitligt och snabbt internet ökar regionens attraktivitet och stöder förverkligandet av regional jämlikhet samt möjligheter till flerplatsboende och entreprenörskap.

På landsbygden uppskattar ungefär två tredjedelar av dem som använder fiber att fiberanslutningen ökar möjligheterna till distansarbete. Fiberanslutningen underlättar också kombinationen av arbete och boende på landsbygden, öppnar för affärsmöjligheter och hämtar nya invånare till området.

Man behöver inte försöka acceptera störningarna, det finns lösningar på problemen. Ibland kan felen hittas i de egna enheterna eller i det trådlösa hemnätverket, men det gäller att välja rätt anslutningstyp. Fiberanslutningen är supersnabb och har visat sig vara tillförlitlig.

 


*Finnet gruppens Finland behöver fiber-projekt utförde undersökningen om fiber och nätförbindelser i samarbete med Kantar i mars 2021. Målgruppen var 15-79 åriga finländare. Mängden svarande var 1050. På projektets webbsida publiceras innehåll från undersökningen om de teman som kommit upp.

När har du senast uppdaterat lösenordet i din Sulo e-post?

Det är bra att uppdatera e-postlådans lösenord regelbundet. Brottslingar har hittat på allt slugare sätt att luska ut lösenord, och om du använder samma lösenord i flera tjänster, är det lättare att komma åt dina viktiga personliga person- och kontouppgifter. Det lönar sig alltså att använda olika lösenord i olika tjänster.

Om du inte på en lång tid har bytt e-postlådans lösenord, gör det nu.

 

Hurdant är ett tryggt lösenord?

 

Ett bra lösenord är tillräckligt långt och den innehåller stora och små bokstäver, specialtecken och nummer. Du kan även använda en hel mening, som är svår att gissa men enkel att komma ihåg – använd t.ex. talspråk eller dialekt.

På Cybersäkerhetscentrets sidor finns bra tips på hur du hittar på bra lösenord:
https://www.kyberturvallisuuskeskus.fi/fi/ajankohtaista/ohjeet-ja-oppaat/pidempi-parempi-nain-teet-hyvan-salasanan

 

Så här uppdaterar du lösenordet i Sulo e-posten

 

  • Gå till adressen oma.sulo.fi och logga in med lösenordet, som du fick då du gjorde avtal om e-postens användning (om du bytt lösenord, använd det nya).
  • I Sulo e-postens lösenord kan du använda 6-32 tecken (lösenordet kräver små och stora bokstäver, nummer och specialtecken).
  • Om du har flera Sulo-e-postlådor, lönar det sig att byta lösenorden i alla. Om du aldrig har bytt huvudanvändarens lösenord, rekommenderas detta också. Huvudanvändarens lösenord fick du, då du öppnade tjänsten. OBS! Med huvudanvändarens lösenord loggar du in även till omahallinta.fi-sidan, var du hanterar kabel-tv-betalkanaler.
  • Om du har glömt huvudanvändarens lösenord, kontakta vår kundbetjäning.

Områdets dragningskraft är beroende av optisk fiber – i framtiden är fungerande nätförbindelser allt viktigare

De långa avstånden, varierande terrängen och väderleksförhållandena i Finland samt den kontinuerligt växande telekommunikationen ställer höga krav på den digitala infrastrukturen. Fungerande nätförbindelser är kritiska med tanke på områdets dragningskraft – och i framtiden kommer de att spela en allt viktigare roll.

 

Med en supersnabb nätförbindelse får människorna tjänsterna till sitt förfogande på ett ekologiskt sätt och den snabba förbindelsen stöder byggandet av energieffektiva lösningar. Den pålitliga fiberförbindelsen möjliggör fungerande nättjänster i ett glest befolkat Finland och främjar därmed den regionala jämlikheten. Byggandet av fibernät stöder lokalt företagande och boende på flera ställen. Ett heltäckande fibernät behövs även som stomme för framtidens mobila förbindelser.

– Oberoende av läge behöver varje bostads- och företagsfastighet en snabb och tillförlitlig nätförbindelse. En sådan, vars kapacitet är nästan oändlig och som inte påverkas av vädret, säger Finnet-förbundets verkställande direktör Jarmo Matilainen.

Ifall man inte satsar på nätförbindelser på nationell nivå, kommer en del av framtidens tjänster inte vara tillgängliga överallt och ojämlikheten områden emellan växer.

– Med tanke på boende kommer det allra viktigaste om tio år att vara nätförbindelsen, som även el- och vattennätet kommer koppla sig till. En ordentlig nätförbindelse har en väldigt stark inverkan på områdets livskraft, konstaterar Matilainen.

Matilainen påminner om att det krävs samarbete för att bygga framtidens telekommunikationsnät. Branschens aktörer samt beslutsfattarna och påverkarna måste tillsammans satsa på att främja byggandet av fiberanslutningar och på så sätt säkra regional dragningskraft och jämlikhet.

 

En investering på en halv miljard euro i optiska fiberanslutningar

 

Finnet-förbundets medlemsföretag, som ligger bakom Finland behöver fiber -projektet, kommet att investera 500 miljoner euro i optiska fiberförbindelser fram till år 2030. Med denna investering skulle man kunna ansluta hälften av landets en miljon egnahemsfastigheter samt tusentals 5G-basstationer till det supersnabba fibernätet.

För tillfället är dataförbindelserna i Finland kraftigt bundna till mobilnätet. Finland strävar efter att bli ett ledande land inom telekommunikationsnät, men ligger ännu under EU:s genomsnitt beträffande fasta förbindelser.

Digitala tjänster, distansjobb samt distansutbildning blir allt vanligare och ökar med en accelererande takt. För att situationen inte skall utvecklas till en flaskhals för tjänsteutvecklingen, har de inhemska telekommunikationsbolagen inom Finnet-förbundet meddelat, att de är redo att fortsätta sina omfattande investeringar i optisk fiber.

– Under de senaste tio åren investerade våra medlemsbolag redan cirka 300 miljoner euro i fiber. Det är fint att se de inhemska bolagen höja sin investeringsberedskap, även om tiderna är tuffa för alla, berättar Matilainen.

Digi-infran behöver stöd av staten

Skribent: Jarmo Matilainen, Finnet-förbundet rf

Är du intresserad av strandsemester? Om man hade frågat detta av konsumenter för 50 år sedan, skulle de flesta ha svarat att ingen erbjuder resor och det intresserar inte heller. Även om någon hade erbjudit resor, skulle man inte ha åkt. Samma fenomen syns nu i Traficoms årliga teletjänsternas konsumentundersökning beträffande optisk fiber: 36 % av dem som besvarat förfrågningen har inte blivit erbjudna fiberanslutning och de är inte heller intresserade av fiber. I samma undersökning hade 26 % blivit erbjudna fiberanslutning, men de hade inte skaffat fiber. Berättar förfrågningsresultatet ändå på riktigt om intresset för fiber?

När man tittar på statistiker, har antalet fiberanslutningar i Finland ökat under fem år med 400 000 anslutningar och gått förbi de traditionella kopparanslutningarna. Även antalet fiberanslutningsanvändare har stigit redan flera år. Varje år byter tusentals konsumenter mobiloperatör i hopp om att få en bättre anslutning. De som har fått smaka på fiber är däremot nöjda – när man har en fiberanslutning, vill man inte avstå från den. Ett annat, nästa lika tydligt tecken på fibermarknadens attraktivitet är, att nationella och internationella infrainvesterare under de senaste två åren har bundit sig till, att finansiera fibernätsbyggen i Finland med hundratals miljoner euron.

 

I glest bebodda Finland bygger man inte fiberinfra endast marknadsdrivet

 

I statens nästa års budget har man reserverat fem miljoner euro för Bredband för alla -projektetets fortsättning. Med denna summa pengar borde man bygga fibernät på sådana områden, som inte förverkligas marknadsdrivet. Finansministeriet verkar alltså tro, att största delen av utbyggnaden av Finlands vida och glesa bebyggelser sköts av lokala operatörer eller med stöd av internationella investerare. De anslag, som reserverats för bredbandsprojektet befrämjar nämligen inte just alls Finlands strävan till att vara EU:s ledande land i digitala infran.

Samtidigt tar staten rekordstor skuld, som har motiverats med både återupplivning och byggskuldens minskning. Skuldtagandet för framtida investeringar är inte en dålig sak i dessa tider med låg ränta, om man verkligen övergår till nya tillvägagångssätt, utnyttjar digitaliseringen maximalt samt samtidigt ökar skatteintäkter eller minskar offentliga sektorns finansieringsbehov i framtiden.

 

En del av coronapengarna bör riktas till byggandet av supernabb fiberinfra

 

På EU-nivå beslöt man i sommar om hundratals miljarder för coronaåterupplivning. En viktig tungdpunkt är just i befrämjandet av byggandet av snabba fibernät och 5G-förbindelser.

Fiberinfrans betydelse i framtiden kan på många områden jämföras med det traditionella elnätet, järnvägen och väginfran. Om vi i Finland tänker hålla fast vid vår konkurrenskraft, så är det hållbara valet för framtiden att styra coronamiljonerna till utbyggandet av supersnabb fiberinfra. Samtidigt som vi tar hemmen och arbetsplatserna till Europas topp, utvidgar vi även basstationsnätet, som krävs för 5G.

 

Jarmo Matilainen
verkställande direktör
Finnet-förbundet rf
tel. 044 722 8210
@Jarmo_Matilai

Med fiber lyckas distansarbetet

Den kraftiga tillväxten av distansarbete och -studier har överraskat de flesta. Nu om nånsin har alla insett vilken roll en fungerande nätförbindelse har. Många har t.ex. stött på den mobila nätuppkopplingens begränsningar inom ett område med många användare. I mobilnätet delar ju alla på samma förbindelse till basstationen och det inverkar begränsande på snabbhet och tillförlitlighet.

Den mest pålitliga nätförbindelsen är fiber. Fibern erbjuder en jämn och stabil förbindelse vars snabbhet är vad man lovat. Detta tack vare att alla har ett eget band som inte omfattas av andra. Fibern har också framtidsgaranti – trots att hastighetskravet ständigt ökar räcker effekten ännu i tiotals år.

 

Familjen Suopajärvi valde fiber

 

Borgåfamiljen Suopajärvis ständiga problem var en nätförbindelse med störningar och tröghet. Uppkopplingshastigheten räckte inte till för föräldrarnas distansarbete och barnens fritids- och skolbruk. Familjens mamma Titta jobbar som närförman inom flygtrafiken och då krävs en störningsfri användning av distansprogram och distansmöten utan avbrott.

Suopajärvis kontaktade LPOnets försäljning och man kom fram till att fiber med ett trådlöst lokalt nätverk är det enda fungerande alternativet. Med denna lösning kan man med toppenhastighet trådlöst utnyttja nätet med datorer och mobila enheter i hela fastigheten.

Fiberlösningens funktion beskrivs bra med Tittas slutkommentar: ”För vår familj var LPOnets fiberanslutning egentligen det enda möjliga alternativet, och samtidigt har familjefriden bevarats.”

 

Se i videon, hur fiber ändrade vardagen hos familjen Suopajärvi

 

 

Är du intresserad av fiber?

 

Kolla här om du kan få fiber till ditt hem.

 

Så installerades fiber till familjen Penttinens egnahemshus i Borgå

Familjen Penttinen, som bor i Borgå Hammars hade länge haft problem med dåliga nätförbindelser och svag tv-signal. Familjens ungdomar sysslade också med nätspel och till det räckte inte bandbredden.

Man ville ha ändring i saken, och när LPOnet erbjöd fiberanslutningar till området, beslöt familjen att grabba tag i möjligheten. Fiberns hastighet påverkas t.ex. inte av grannars nätanvändning, för varje fiberkund får tillgång till sin egen förbindelse som inte påverkas av andra. Fibern är också en hållbar lösning på sikt med tanke på de ständigt växande dataöverföringsbehoven.

Installationen av fibern inleddes med att föra kabeln till fastigheten. Familjen överraskades av hur enkelt och snabbt grävarbetet utfördes, ingen stor grävmaskin användes utan kabeldiket grävdes och täcktes prydligt utan att lämna några fula spår.

 

 

Som följande anlände LPOnet:s montör för att utföra själva fiberanslutningsarbetet. Kabeln ytmonterades till den vägg där genomföringen skulle göras. Montören och familjen gick noggrant igenom var fibermodemet optimalt skulle placeras inomhus och där gjordes genomföringen. Ett nätt litet hål, och fibern var inomhus på rätt ställe. Hålet isolerades ännu så, att regnvattnet inte hamnar in i väggkonstruktionerna.

 

 

Efter detta monterades det snyggt designade modemet i omedelbar anslutning till en av husets delningsdosor. Då kunde modemet direkt anslutas till fastighetens befintliga tv-kabelnät. Familjen Penttinens hus är i flera våningar och därför installerades också ett s.k. mesh-nät. Det innebär ett par stiliga trådlösa delningsenheter som garanterar att wifi-nätet fungerar i hela huset. Godnatt till det krånglande nätet!

 

Två timmar efter att LPOnet:s montör anlänt kunde man följa med störningsfria HD-tv-sändningar och njuta av snabbt nät i hela huset. Man behövde inte ens städa efter montören, så prydligt utfördes installationen.

 

 

 

Se i videon, hur installeringen gick till

 

Är du intresserad av fiber?

 

Kolla möjligheten att få fiber till din adress här.

 

Samhällets nya normala kräver optisk fiber

Fiber är den enda tekniken, som kan säkerställa tillräckligt bra internetförbindelser på riktigt, samt möjliggöra jämställda och snabba nättjänster.  Mobila och fasta förbindelsen är inte ett antingen-eller val – båda behövs. Även i undantagstillstånd är det skäl att investera i fiber.

 

Distansteknologier har utnyttjats under våren flitigt på arbetsplatser och i hemmen. Skolornas digikliv började nästan över en natt, och för många har övergången till distansjobb blivit det nya normala. Hur räcker bandbredden i dataförbindelserna i framtiden till att hålla i gång alla tjänster? Efter undantagsförhållanden är det dags att övergå till framtiden för gått. Optisk fiber spelar där en central roll.

En funktionssäker och supersnabb fiberförbindelse är en nödvändighet, som garanterar att nätets tjänster fungerar. För affärsverksamheten är bredbandet kritiskt. Förbindelserna bör vara datasäkra och pålitliga, men även ha tillräckligt med kapacitet. Det snabba och fungerande fibernätet säkerställer tjänsternas funktion.

 

Fiber medför regional jämställdhet

 

Flyttrörelsen från landsbygden till städerna och tillväxtcentrumens kraftiga tillväxt har ökat på den regionala ojämställdheten. Investeringarnas tyngdpunkt finns ofta där, som det finns mycket betalande kunder. I kommunerna kommer man ännu länge att kämpa med, hur man i praktiken ordnar tjänsterna, som i fortsättningen övergår till nätet.

Hos oss i Finland har telekommunikationsförbindelsernas utveckling dominerats sedan 1990-talet av den marknadsdrivna modellen. I investeringar och utveckling av förbindelser har man satsat på mobilteknologi och samtidigt litat på, att operatörerna utvecklar även den regionala telekommunikationsinfran. Nu behövs nedmontering och omorganisering av många bekanta konstruktioner; samtidigt är det dags för nya investeringsbeslut.

Många har uppfattningen, att 5G erbjuder ett ersättande alternativ för optisk fiber. I verkligheten kräver 5G dock ett ännu mer täckande fibernät, för att kunna fungera: basstationer bör finnas tätare än tidigare och de bör vara kopplade till fibernätet, för att de utlovade topphastigheterna ska nås. Man kan alltså konstatera, att om det inte finns fibernät i närheten, kommer det inte heller något 5G-nät. Båda behövs.

Den marknadsdrivna utvecklingen av teleförbindelser räcker inte ensam till, att öka den regionala livskraften. Sådana operatörer, som anser att utvecklandet av hela Finland är viktigt och människornas jämställda bemötande är centralt, är beredda att investera i optisk fiber. Finnet-förbundets medlemsbolag investerade förra året i fiber ca 35 miljoner euro.

Sådana områden, var man har satsat på fiberförbindelser, kommer att vara vinnare i det nya normala. Bra fungerande telekommunikationsförbindelser effektiverar områdets arbetsgrad och möjliggör startandet av ny affärsverksamhet. Fiber är ett medel, som ökar den regionala drivkraften och telekommunikationsförbindelsernas jämställdhet.

 

Fiberns centrala roll i försörjningstryggheten

 

När välden är tvinnar runt bits, kopplas försörjningstryggheten starkt ihop med telekommunikationsförbindelser. Fiber bör också ses, starkare än tidigare, som en ny, central resurs i försörjningstryggheten. Data och digitalisering är en viktig del av försörjningstryggheten, även om man fortfarande ensidigt bara tänker på fungerande vägnät, tillräcklig matförsörjning eller fungerande elnät. Det nuvarande undantagsförhållandet har visat, att beredskapsförmågan i vårt samhälle bör förbättras genom att reservera investeringskapital även för fibernät.

Hur länge räcker det då och vad krävs, för att få ett täckande fibernät till hela Finland? Beredandet för kommande undantagssituationer förutsätter snabba investeringsbeslut för fiber. När det finns vilja, kan det gå snabbt att fatta beslut. Tvång ska inte vara den ledande drivfaktorn, då man fattar beslut.

 

Fiber är digiklivets språngbräda

 

Jag förutspår, att om ett år lever vi bråda tider med fiberförbindelserna. I Finland har man startat många nya och intressanta experiment, var tjänster produceras på ett helt nytt sätt, digitalt. Exempelvis har en del kommunala tjänster övergått till hybridmodeller, som delvis förverkligas via nätet. Fibernät byggs med ökande fart och ny investeringsvilja finns i luften. Även i hemmen och på arbetsplatser har distanslösningar tagit ett steg framåt och samtidigt har man börjat förverkliga nya virtualteknologilösningar.

Vi känner inte ännu helt till, vad allt som kan göras på distans, men synfältet utvidgas. I det nya normala har vi med hjälp av fiber tagit åtminstone ett halvt steg framåt, om inte t.o.m. ett helt kliv. Digiklivet lyckas inte utan tillräckliga fasta förbindelser och ett lyckat kliv kräver fiber för alla.  Vi kan koncentrera oss enbart på klivet, när vi inte behöver fundera på kapaciteten.

 


Skribent:

Jarmo Matilainen, Finnet-förundet rf, tel. 044 7228 210, jarmo.matilainen (at) finnet.fi