LPOnet-logo

Digi-infran behöver stöd av staten

Digi-infran behöver stöd av staten
Valokuitukeskus_lponet

Skribent: Jarmo Matilainen, Finnet-förbundet rf

Är du intresserad av strandsemester? Om man hade frågat detta av konsumenter för 50 år sedan, skulle de flesta ha svarat att ingen erbjuder resor och det intresserar inte heller. Även om någon hade erbjudit resor, skulle man inte ha åkt. Samma fenomen syns nu i Traficoms årliga teletjänsternas konsumentundersökning beträffande optisk fiber: 36 % av dem som besvarat förfrågningen har inte blivit erbjudna fiberanslutning och de är inte heller intresserade av fiber. I samma undersökning hade 26 % blivit erbjudna fiberanslutning, men de hade inte skaffat fiber. Berättar förfrågningsresultatet ändå på riktigt om intresset för fiber?

När man tittar på statistiker, har antalet fiberanslutningar i Finland ökat under fem år med 400 000 anslutningar och gått förbi de traditionella kopparanslutningarna. Även antalet fiberanslutningsanvändare har stigit redan flera år. Varje år byter tusentals konsumenter mobiloperatör i hopp om att få en bättre anslutning. De som har fått smaka på fiber är däremot nöjda – när man har en fiberanslutning, vill man inte avstå från den. Ett annat, nästa lika tydligt tecken på fibermarknadens attraktivitet är, att nationella och internationella infrainvesterare under de senaste två åren har bundit sig till, att finansiera fibernätsbyggen i Finland med hundratals miljoner euron.

 

I glest bebodda Finland bygger man inte fiberinfra endast marknadsdrivet

 

I statens nästa års budget har man reserverat fem miljoner euro för Bredband för alla -projektetets fortsättning. Med denna summa pengar borde man bygga fibernät på sådana områden, som inte förverkligas marknadsdrivet. Finansministeriet verkar alltså tro, att största delen av utbyggnaden av Finlands vida och glesa bebyggelser sköts av lokala operatörer eller med stöd av internationella investerare. De anslag, som reserverats för bredbandsprojektet befrämjar nämligen inte just alls Finlands strävan till att vara EU:s ledande land i digitala infran.

Samtidigt tar staten rekordstor skuld, som har motiverats med både återupplivning och byggskuldens minskning. Skuldtagandet för framtida investeringar är inte en dålig sak i dessa tider med låg ränta, om man verkligen övergår till nya tillvägagångssätt, utnyttjar digitaliseringen maximalt samt samtidigt ökar skatteintäkter eller minskar offentliga sektorns finansieringsbehov i framtiden.

 

En del av coronapengarna bör riktas till byggandet av supernabb fiberinfra

 

På EU-nivå beslöt man i sommar om hundratals miljarder för coronaåterupplivning. En viktig tungdpunkt är just i befrämjandet av byggandet av snabba fibernät och 5G-förbindelser.

Fiberinfrans betydelse i framtiden kan på många områden jämföras med det traditionella elnätet, järnvägen och väginfran. Om vi i Finland tänker hålla fast vid vår konkurrenskraft, så är det hållbara valet för framtiden att styra coronamiljonerna till utbyggandet av supersnabb fiberinfra. Samtidigt som vi tar hemmen och arbetsplatserna till Europas topp, utvidgar vi även basstationsnätet, som krävs för 5G.

 

Jarmo Matilainen
verkställande direktör
Finnet-förbundet rf
tel. 044 722 8210
@Jarmo_Matilai

Dela: