Fiber är den enda tekniken, som kan säkerställa tillräckligt bra internetförbindelser på riktigt, samt möjliggöra jämställda och snabba nättjänster. Mobila och fasta förbindelsen är inte ett antingen-eller val – båda behövs. Även i undantagstillstånd är det skäl att investera i fiber.
Distansteknologier har utnyttjats under våren flitigt på arbetsplatser och i hemmen. Skolornas digikliv började nästan över en natt, och för många har övergången till distansjobb blivit det nya normala. Hur räcker bandbredden i dataförbindelserna i framtiden till att hålla i gång alla tjänster? Efter undantagsförhållanden är det dags att övergå till framtiden för gått. Optisk fiber spelar där en central roll.
En funktionssäker och supersnabb fiberförbindelse är en nödvändighet, som garanterar att nätets tjänster fungerar. För affärsverksamheten är bredbandet kritiskt. Förbindelserna bör vara datasäkra och pålitliga, men även ha tillräckligt med kapacitet. Det snabba och fungerande fibernätet säkerställer tjänsternas funktion.
Fiber medför regional jämställdhet
Flyttrörelsen från landsbygden till städerna och tillväxtcentrumens kraftiga tillväxt har ökat på den regionala ojämställdheten. Investeringarnas tyngdpunkt finns ofta där, som det finns mycket betalande kunder. I kommunerna kommer man ännu länge att kämpa med, hur man i praktiken ordnar tjänsterna, som i fortsättningen övergår till nätet.
Hos oss i Finland har telekommunikationsförbindelsernas utveckling dominerats sedan 1990-talet av den marknadsdrivna modellen. I investeringar och utveckling av förbindelser har man satsat på mobilteknologi och samtidigt litat på, att operatörerna utvecklar även den regionala telekommunikationsinfran. Nu behövs nedmontering och omorganisering av många bekanta konstruktioner; samtidigt är det dags för nya investeringsbeslut.
Många har uppfattningen, att 5G erbjuder ett ersättande alternativ för optisk fiber. I verkligheten kräver 5G dock ett ännu mer täckande fibernät, för att kunna fungera: basstationer bör finnas tätare än tidigare och de bör vara kopplade till fibernätet, för att de utlovade topphastigheterna ska nås. Man kan alltså konstatera, att om det inte finns fibernät i närheten, kommer det inte heller något 5G-nät. Båda behövs.
Den marknadsdrivna utvecklingen av teleförbindelser räcker inte ensam till, att öka den regionala livskraften. Sådana operatörer, som anser att utvecklandet av hela Finland är viktigt och människornas jämställda bemötande är centralt, är beredda att investera i optisk fiber. Finnet-förbundets medlemsbolag investerade förra året i fiber ca 35 miljoner euro.
Sådana områden, var man har satsat på fiberförbindelser, kommer att vara vinnare i det nya normala. Bra fungerande telekommunikationsförbindelser effektiverar områdets arbetsgrad och möjliggör startandet av ny affärsverksamhet. Fiber är ett medel, som ökar den regionala drivkraften och telekommunikationsförbindelsernas jämställdhet.
Fiberns centrala roll i försörjningstryggheten
När välden är tvinnar runt bits, kopplas försörjningstryggheten starkt ihop med telekommunikationsförbindelser. Fiber bör också ses, starkare än tidigare, som en ny, central resurs i försörjningstryggheten. Data och digitalisering är en viktig del av försörjningstryggheten, även om man fortfarande ensidigt bara tänker på fungerande vägnät, tillräcklig matförsörjning eller fungerande elnät. Det nuvarande undantagsförhållandet har visat, att beredskapsförmågan i vårt samhälle bör förbättras genom att reservera investeringskapital även för fibernät.
Hur länge räcker det då och vad krävs, för att få ett täckande fibernät till hela Finland? Beredandet för kommande undantagssituationer förutsätter snabba investeringsbeslut för fiber. När det finns vilja, kan det gå snabbt att fatta beslut. Tvång ska inte vara den ledande drivfaktorn, då man fattar beslut.
Fiber är digiklivets språngbräda
Jag förutspår, att om ett år lever vi bråda tider med fiberförbindelserna. I Finland har man startat många nya och intressanta experiment, var tjänster produceras på ett helt nytt sätt, digitalt. Exempelvis har en del kommunala tjänster övergått till hybridmodeller, som delvis förverkligas via nätet. Fibernät byggs med ökande fart och ny investeringsvilja finns i luften. Även i hemmen och på arbetsplatser har distanslösningar tagit ett steg framåt och samtidigt har man börjat förverkliga nya virtualteknologilösningar.
Vi känner inte ännu helt till, vad allt som kan göras på distans, men synfältet utvidgas. I det nya normala har vi med hjälp av fiber tagit åtminstone ett halvt steg framåt, om inte t.o.m. ett helt kliv. Digiklivet lyckas inte utan tillräckliga fasta förbindelser och ett lyckat kliv kräver fiber för alla. Vi kan koncentrera oss enbart på klivet, när vi inte behöver fundera på kapaciteten.
Skribent:
Jarmo Matilainen, Finnet-förundet rf, tel. 044 7228 210, jarmo.matilainen (at) finnet.fi
